Andra blogginlägget på mindre än en vecka. ”Har karln blivit sjuk?”. Man skulle kunna tro det, men jag är nog bara lite rastlös, en söndagseftermiddag som denna.
Förra veckan frågade jag hur många som läser den här bloggen, och uppenbarligen är det en enda – hej, Camilla! – åtminstone som vågat ge sig till känna. Jag är fullt medveten om att jag inte har miljoner följare, men gissningsvis torde det vara fler än en i alla fall? Nå, känn er inte tvingade på något sätt, det är bara jag som är nyfiken. 🙂
I onsdags förra veckan var det Valentine’s Day och eftersom jag inte hade någon dejt inbokad så hakade jag istället på några kollegor för att kolla på hockey, heja Thunderbirds! Det blev en riktigt trevlig kväll, ett par öl slank ner, och något enstaka slagsmål – på isen – fick vi också se. Kanske inte den mest romantiska av kvällar, men kul var det.
På torsdagen åkte jag till Apex, NC med min kollega Fredrik. Det var dags för årsmöte i SACC Carolinas, som jag skrivit om tidigare. Lite mingel, mat, ett par glas vin, samt själva årsmötet blev en perfekt avslutning på en annars lite småsur torsdag.
Efter jobbet i fredags stack jag och några kollegor/vänner iväg och spelade frisbeegolf, eller disc golf som det heter här. Jag är fullständigt usel på att kasta frisbee, men det blev ett par riktigt roliga timmar på 18-hålsbanan. Efter avslutad runda, jag kom givetvis sist, stack vi iväg till ett taproom för lite socialisering, öl och käka hamburgare från en Food Truck som stod parkerad utanför. Vi bröt upp vid 20-snåret och jag åkte hem för att buffa ner mig i soffan och kolla TV-serier. Somnade givetvis i vanlig ordning i soffan och sov där hela natten. Udda? Ja, kanske, men jag har nog aldrig någonsin ens försökt ge sken av att vara normal. Tror jag. 🙂
I lördags hade jag ett par långa telefonsamtal med två av mina bättre vänner hemma i Sverige. Vi hann avhandla jobb och allehanda smågrejer, mycket kul!
Efter telefonmarathonet stack jag iväg till grannstaden Mebane, en tripp på trekvart, för att kika lite på outleten som finns där. Det slutade, helt oplanerat, med att jag gick fullständigt bananas, så i bilen hem vägde mitt kreditkort $300 mindre än när jag kom dit. Så kan det gå! Nöjd med inköpen dock – två par Converse och ett par pikétröjor – så jag klagar inte alls. Vid hemkomst blev det en Teams-öl med en annan kollega, och god vän, hemma från Sverige. Vi hann beta av en hel del, innan det var dags för honom att kasta in handduken och gå och lägga sig.
För min del vankades middag. Eftersom min traditionsenliga fredagsmiddag utgick p.g.a. frisbeegolfen så fick den bli igår istället. Jag höll det väldigt enkelt, så det blev oxfilé med ungsbakade potatisklyftor samt en gräddfilsvariant av bearnaisesås – skulle nog snarare kalla den dragonsås. 🙂 Detta sköljdes ner med ett amerikanskt rödvin av lägre kvalitet – note to self; köp inte de billigaste rödvinerna man hittar.
Kvällen avslutades med TV-serier och Youtube. Natten tillbringades, givetvis, i soffan, eftersom jag helt sonika hann somna innan jag tänkte gå till sovrummet för att lägga mig.
Idag tog jag slutligen tjuren vid hornen och stack iväg till Bur-Mil Park, som är en superstor park, med golfbanor, utomhusbad, möjligheter till fiske, samt flertalet trails i varierande distanser. Planen för dagen var att ta sig an Owl’s Roost Trail, en slinga på dryga 4mi (c:a 6,5km) i kuperad terräng. Den var förbaskat kuperad kan jag tala om, men efter många om och men så var den avklarad – och jag insåg då att man kom ut från skogen på ett helt annat ställe än där man startade. I efterhand visade det sig återstå ytterligare c:a 1,5km löpning innan jag var framme vid bilen. Fantastiskt fin natur dock, och flera gånger på slingan så springer man väldigt nära vattnet. Klagar inte alls, och den slingan kommer besökas fler gånger.
Eftersom jag varit så himla duktig idag så tänkte jag bjuda mig själv på middag på Rody’s Tavern ikväll – jag behöver få tillbaka lite av alla förlorade kalorier. 🙂 På återhörande! Återseende? Återskrivande? Äh, vi hörs snart!
