Så var det då äntligen dags. Dags för en hederlig roadtrip! Som nämndes i förra inlägget så var det alltså Thanksgiving i torsdags och även fredagen är ledig dag – Black Friday, känns det igen? – vilket följaktligen ger fyra lediga dagar. En hel del amerikaner, åtminstone på mitt jobb, plockade ut semester måndag till onsdag och får således nio dagar sammanhängande ledigt. USA’s motsvarighet till våra klämdagsledigheter, misstänker jag.

Nåväl, till slut var det onsdag eftermiddag och jag stämplade ut från jobbet lite tidigare. Framför mig hade jag en bilresa på nästan 3,5 timmar – och där slutmålet var Harrah’s Cherokee Casino Resort. Vad det är för ställe behöver jag antagligen inte gå in närmare på. Jag är definitivt ingen gambler, men casino kan jag ändå tycka är lite spännande emellanåt. I helt sedvanlig ordning vann jag en del och förlorade en del. Inklusive mat och dryck slutade givetvis kvällen på minus – det är i extrema undantagsfall det landar på plus. Nå, kul var det i alla fall! Harrah’s ligger alltså i Cherokee Nation och är, som namnet antyder, ett indianreservat. Eller natives som de kallas. Klientelet här skulle jag nog vilja säga är hillbillies i majoritet, och det är verkligen inte menat som något nedvärderande – jag tycker snarare det är otroligt stor charm att få se lite tvättäkta amerikaner, inte silikonförstörda Hollywood-människor.

Efter en skön natts sömn och intagen frukost var det dags att checka ut och åka till resans huvudmål, skulle man kunna säga, Chattanooga. Istället för highway på vägen dit så valde jag att åka genom bergen, och i synnerhet Smoky Mountains. Jag hade fått tips av en jobbkollega, tack Martin!, om en slinga som heter Tail of the Dragon – en böljande slinga uppe i bergen, som innehåller 318 kurvor på ungefär 17km – jajamensan, du läste helt korrekt – den var jag ju bara tvungen att prova. Och, herrejösses vilken fantastisk väg! Tail of the Dragon startar precis på gränsen mellan North Carolina och Tennessee och att avverka de sjutton kilometrarna tog drygt en halvtimme, det gick inte köra fort där precis. Helt fantastisk upplevelse!

Efter någon timme var jag äntligen framme i Chattanooga. Checkade in på hotellet och fräschade upp mig, innan det var dags för kvällens huvudattraktion; jag hade bokat bord på en Riverboat inklusive Thanksgiving-buffé. Det blev en riktigt fin båttur på floden Tennessee River och efter det gick jag tillbaka till hotellet för ett par öl i baren, innan det var dags för en date med kudden.

Dagen efter tog jag en promenad längs strandpromenaden och gick över Walnut Street Bridge, som helt enkelt är en jäkligt gammal bro över floden. 🙂

Sedan passade jag på att besöka stället där Coca Cola hade sin första fabrik. Fabriken är riven, men det fanns en skylt som berättade om historien.

Jag hade innan resan hit fått tips om Chattanooga Cho Cho, som således är ett gammalt ånglok som fortfarande är i drift (det är också en låt från 40-talet, men den lämnar jag därhän). Det måste jag ju prova, tänkte jag, och studsade in på internet för att boka en plats. Det visade sig att Classic Route, som går genom gamla tunnlar och grejer, var fullbokad. Kvar fanns endast en tågresa till Nordpolen(?), det måste jag givetvis prova!

Det visar sig, naturligtvis, att det är ämnat för småbarnsfamiljer, så där satt jag på ett tåg med 200 ungar på vägen till ”Nordpolen”. Väl framme så fick vi besök av självaste jultomten! De påstod i alla fall att det var den äkta tomten. Herrejösses, jag var helt star struck!

På tillbakavägen började en av ”konduktörerna” prata med mig, då hon hade hört min charming accent, och jag förklarade att jag var från Sverige. Då visar det sig att hennes farföräldrar hade immigrerat från Vetlanda till USA för ”en jävla massa år sedan” – och vi satt där och pratade om de båda länderna, och skillnader/likheter mellan dem. Jättekul, och hon fick säkert ett minne för livet – att ha träffat en livs levande svensk! 🙂

Väl tillbaka i Chattanooga var det dags att besöka Tennessee Aquarium, som tydligen skulle vara riktigt bra. Jag kan kort och gott säga att jag håller med, och låter bilderna tala för sig själva.

Efter besök på ett fantastiskt BBQ-ställe, var annars?, var det dags för skönhetssömn.

Dagen efter checkade jag ut för att bege mig till Chickamauga And Chattanooga National Military Park, som ligger i ytterkanten av Chattanooga – fast i delstaten Georgia.

Ett kortare stopp där och det var dags att bege sig rakt västerut. Lunch på Burger King i Alabama stod på agendan. Efter en stabil hamburgertallrik på nyss nämnda ställe styrdes kosan återigen mot Tennessee, närmare bestämt; staden Lynchburg, där whiskeytillverkaren Jack Daniels har sitt huvudkontor. Tanken var att jag skulle ta en guidad tur i destilleriet, men det var så vansinnigt mycket människor där denna lördag, så jag nöjde mig med att läsa på lite skyltar innan det var dags att styra kosan nordvart.

Min ursprungstanke var en småhåla i Kentucky, men klockan var en bra bit in på eftermiddagen och jag insåg att jag inte riktigt skulle palla med dryga fyra timmars bilkörning – så jag tog ett sent beslut och bokade ett motell i Knoxville istället. På vägen dit så kunde jag givetvis inte låta bli att ta en småväg bland bergen, och fick vara med om den här solnedgången. Bra beslut av mig!

Väl framme vid motellet, som låg i utkanten av Knoxville, så begav jag mig till närmsta ställe för lite middag – det visar sig, givetvis, vara ett BBQ-ställe. Helt otippat! Fantastiskt goda ribs hade de i alla fall, kalorierna struntade jag i att räkna… Till dessert valde jag en färgglad drink, och sen var det dags att sova.

Frukost på motell brukar sällan vara en höjdare, så jag valde helt sonika bort den och tog en snabbfrukost på hemvägen istället. Drygt fyra timmars körning hade jag framför mig, som senare visade sig bli sex timmar, på grund av lunchstopp och ytterligare ett stopp för tankning. Efter en hel drös med timmar, via Virginia fick jag äntligen se nedanstående skylt, och det kändes som att jag äntligen var hemma. Trots att det återstod närmare en och en halv timmes körning.

Sammanfattningsvis kan sägas att jag haft en riktigt härlig helg, och där jag dessutom kunnat checka av tre nya stater på listan. Det här blogginlägget påbörjades igår, söndag, men jag somnade innan jag hann skriva färdigt. Så kan det gå när man avverkat cirka 1700 kilometer på fyra dagar. Nu är det måndag kväll, och det var en riktigt seg dag på jobbet idag, men det är kanske inte så konstigt.

Hörs snart!